ja det är riktigt! jag HAR cancer. låter helt overkligt, men overkliga saker kan ju också hända.

sommaren har varit väldigt lång och krokig, men det måste gå...

jag har lärt mig en hel del och det är väl inget ont som inte för något gott med sig säger man.

jag har kravlat mig upp efter mina smällar, lärt mig le igen och förstått mig på kärlek ännu en gång...

livet kan ta märkliga vändningar och det bästa man kan göra är att ta in det och ta lärdom av allt.

lita på vänner, men var även beredd att kunna stå på egna ben, en dag kan även dina närmaste svika och inte orka mer...

oavsett vad som händer mig så vet jag att jag alltid, alltid har mig själv att luta mig mot och jag har insett att livet kan sluta när som helst, så att ta vara på det lilla och låta det obetydliga vara betydelsefullt är självklarhet för mig nu!

tänk på hur ni behandlar andra och tänk på att saker som är meningslöst för er kanske egentligen är väldigt betydelsefullt för andra...

jag syftar inte på någon speciell, jag bara speglar en del av mina tankar :)

vänner är dyrbart och växer inte på träd!